richefager

På sista tiden har jag haft en del mardrömmar...  i vanliga fall drömmer jag inte alls, eller jag kommer väldigt sällan ihåg vad jag drömmar i alla fall.
Men som sagt, den sista veckan, har jag haft massor av mardrömmar, som gjort att jag sovit oroligt, vaknat & så... men kommer inte ihåg Vad jag har drömt?
Inatt hade jag en mardröm igen.. den handlade om min lillebror, han hade hamnat i nån slagt koma p.g.a. någon annan människa, just nu kommer jag inte ihåg vem, men i drömmen visste jag vem det var.
Eftersom han låg stilla hela tiden, hade hans hud förvandlats till nåt slags icke-elastisk "skal", som gick sönder när man tog på det..
Varför är drömmar så sjuka? snacka om att fantasin får spela fritt, men så funderar jag ju: Är jag sjuk i huvdet, som får till dessa drömmar?
Hur som hellst, drömmen var fruktansvärd... jag grät som fan, på riktigt.. så pass att jag väckte Alex.. som höll om mig.
Men det slutade inte där... jag kunde inte sluta gråta, trots att jag vaknat.
Jävligt jobbigt!
Visste det så klart innan, men fick mig en "reality-check" igen..  jag Älskar min lillebror & jag skulle inte klara av att någonting skulle hända honom.
Vi träffas aldeles för sällan jag & han, men i kväll ska jag presentera Alex för lillebror & hans familj i Forsbacka.
Ska bli så skönt att få träffa honom.

Världens bästa lillebror!
-Johnas!