richefager

Vi har lagar mot/för nästan allting.

Lagar som berättar att det är fel att göra si eller så, lagar & regler som styr dig att leva på rätt sätt, mot dig själv & mot dina medmänniskor.

.

I dom flesta fall är väl det toppen, tex att vi inte springer runt & dödar varandra till höger & vänster, eller att vi inte stjäl från varandra..

Men det finns ju lagar & regler som är så otroligt dumma med, kissa får du tex inte alltid göra när du vill & behöver det.

Nä, du får verkligen inte ställa dig & kissa mot ett träd om läget nu skulle vara så, att du verkligen inte kan hålla dig längre.

Visst, det vore ju ganska äckligt om människor kissade överallt hela tiden, men kom igen.. är man kissnödig så är man.

.

Vissa lagar skydda dig som anställd, det ska gudarna veta att om du blir anställd på ett företag kan du i princip bete dig hur som helst utan att få sparken.

Du kan näst intill välja att inte arbeta alls... du kan gå hemma & lyfta sjukersättning från arbetsgivare eller försäkringskassa ganska länge utan att någonting egentligen kommer att hända.

Sen när du tröttnat på att gå hemma kan du välja att komma tillbaka till ditt arbete, du kan till och med välja att arbeta med någonting annat inom ditt företag.

Har du inte kompetensen för att sitta på den nya positionen som du önskar arbeta på, så har arbetsgivaren en skyldighet att utbilda dig.

Visst, dom här lagarna & reglerna är väl (oftast) jättebra för den anställda, men för arbetsgivaren då undrar jag?

Hur bra är det för en arbetsgivare att inte själv få välja vem som får arbeta i ditt företag?

.

Sen har vi ju lagar & regler som berätta hur du får bete dig bland folk... det här med att dricka på offentlig plats tex, eller att du inte får ha en uteservering till din restaurang när du själv önskar.

Du får inte stå & sälja varor/produkter vart & när du vill utan tillstånd & har du nu ett tillstånd måste du oftast betala för det, skatt på det måste du betala också...

.

Jag är inte emot lagar & regler, självklart är jag inte det.. vad jag menar är mer att vi har så många, att folket knappt vågar göra saker & ting utan att vara rädd för att dom kanske bryter mot en lag, eller regel.

Man ska rätta sig i ledet.

.

Som om det inte vore nog med alla dessa skrivna lagar & regler, har vi ju outtalade regler med för hur du ska bete dig, så att du inte går mot strömmen.

Man vill ju inte verka knäpp i skallen, så självklar "måste" man ju följa även dessa..

-Stå inte på vänster sida i rulltrappan när du är i Stockholm, då skämmer du ju ut dig själv & kan räkna med att få en armbåge i ryggen eller så.

-Prata inte med dig själv, oavsett anledningen... det är ju bara psykfall som pratar med sig själva.

-Prata inte heller med någon okänd, psykfalls-varning det med ju.

-prata absolut inte med en uteliggare eller knarkare, spelar ingen roll om han/hon pratar med dig först, svara inte henne/honom i så fall, ta inte ögonkontakt, helst av allt ska du inte ens se henne/honom, även om han/hon ligger på gatan & krampar... TITTA INTE!

...man vet ju aldrig med "dom där" dom kan ju ha kniv på sig...

.

-Om du vill ta kontakt med någon okänd som du tycker verkar intressant, får du bara göra det via någon form av kontaktsida på nätet eller på någon tillställning, annars är det självklart kört, vem vill prata med någon okänd?

.

Allt det här styr oss så mycket att vi inte bryr oss om människor vi inte känner, vi bryr oss om oss själva & dom som vi känner-Ingen annan.

.

En kompis till mig berättade om sin gamla farmor, som skulle ta rulltrappan ner till perrongen vid t-centralen i Stockholm under rusningstid.

Min kompis farmor snavade i trappan & ramlade ner för rulltrappan....

MASSOR med stressade Stockholmare var på plats i rultrappan, hur många tror du hjälpte henne?

.

På stortorget i Gävle fick en kille ett epeleptiskt anfall, mitt på dagen.

Massor av folk gick på torget medans killen låg & tuggade sönder sin tunga.. flera stannade & tittade på, utan att göra någonting..

Tills en kvinna tog upp sin telefon & ringde ambulansen.

Vem fan var hon egentligen?

Antagligen var hon ett psykfall hon med, eller knarkare... vem skulle annars bry sig om någon som ligger ner på torget, mitt på dagen?

Ingen normal människa kan det väl ha varit, som låg där... han var antagligen full, eller hög... & då får man väl skylla sig själv, eller?

.

Vad vill jag säga?

Jo, var en laglydig medborgare, men skit i dom där fåniga reglerna som vi människor hittat på för att inte sticka ut för mycket.

.

Som en mycket vis man en gång sjöng: